DAGBÖCKER

Italiensk dagbok: Inlägg #8

Plats, datum

Källa

Transkribering

6 oktober

Besökte det 284 fot höga klocktornet Campanile di San Marco, varifrån man har den präktiga anblicken av staden, lagunerna, alperna och en del av Adriatiska havet. Venedig med sina 15 000 hus och palats, 36 öar och 360 bryggor, nästan i fågelplan, är en egendomlig syn. I allmänhet att se en stad över taken är ingenting vackert, men Venedig är ett undantag från städer, ty det har även vackra tak. Markuskyrkans fem kupoler och de 50 kyrkornas otaliga spetsar, torn, hus och kupoler och de med bildstaden, ornamenten och tinnar besatta taken av de talrika palatsen gör Venedig förtrollande även i fågelplanet. Råkade helt oförmodat general Stadion [Philipp von Stadion und Thannhausen] vid café Militare på Piazza San Marco [Markusplatsen], vilken underrättade mig att han nämnt min önskan, att bese Arsenalen och varven, för guvernören, som med största nöje skulle tillfredsställa den.

Hur ett torg i en stad, vars befolkning har skönhetssinne och rikedom kan tillskapas har man inte idé om, förr än man sett Sankt Markustorget [Markusplatsen] i Venedig, 500 fot långt och hälften så brett, belagt med kvaderstenar av marmor och inneslutet av palats. Så länge staden funnits, har det varit samlingsplatsen för allt liv. Så fort gaslyktorna tändas om aftnarna, strömmar befolkningen dit; där aldrig en vagn vunnit tillträde och med sitt skrammel störst de musikaliska grupperna, som varje afton infinna sig, och kringströvande från det ena till det andra av de 180 kaffehusen och butikerna i förening med de kringbärande säljarnas rop och sorlet av tusentals pratande människor uppfylla den instängda platsen med ett glatt brusande sorl; och som göra Piazza San Marco till ett Eldorado för dagdrivare, en älsklingsplats för förnäma världen, främlingar, köpmän och tiggare – för alla finnes rum och nöje.