DAGBÖCKER

Italiensk dagbok: Inlägg #140

Plats, datum

Källa

Transkribering

16 februari

Reste från Rom till Albano, Velletri och Cisterna, där vi hade vårt första nattläger på vägen till Neapel. När jag tänker på hur dyrköpt möjligheten för mig var att få se den eviga staden, och därmed, jämför de sköna minnen jag medför från densamma, så bortfaller det höga priset. För de människor, som inte hava höga idéer att leva för, eller människofientliga makter att in i bleka döden strida emot, är det tämligen lätt att inrymma till tröstegrund "allting är bäst som sker".

Vattenledningarna, vars högre vackra valvbågar man följer på flera mil, förefalla, med sina här och där brutna pelare, liksom trotsiga jättebryggor mot tidens flod.

Flygare [Edvard Flygare], i vars sällskap vi rest underrättade mig om att vi reste samma väg som Horatius hade gått till fots; samt första nattlägret på det samma ställe som, enligt Apostlagärningarna, de första kristna i Rom, utvaldes för att emottaga aposteln Paulus och fira kärleksmåltiden, innan hans inträde. Han gav mig dessutom en profil av Horatius ??? olikartade scener i samma tavla och hopp uti beskrivningarna – det var nämligen den kända ??? "Integer vitae, etcetera" där han började med prisandet av en ren vandel och slutar med en beskrivning av hur mycket han älskar sin Lalage.

"Den som är obefläckad i sitt leverne och ren från beskyllningar behöver inte mauriska spjut eller båge eller koger belastat med pilar: antingen han skall vandra genom öknarnas sandhav, eller över det ogästvänliga kaukasus, eller i de trakter som fuktas av den på underbara sägner rika Hydaspes, Ty under det jag sjungande om min Lalage vandrade omkring i Sabinerskogen och sorglöst gick längre än jag borde flydde mig, som var obeväpnad, en varg ett vidunder sådant, som varken frambringas i de dauniska skogarna, eller på Jubas jord, lejonens torra fostrarinna – försätt mig till de trakter, över, vilka den brännande solen allt för nära rullar fram, eller, etcetera, etcetera. Alltid skall jag älska Lalage, den ljuvt leende, den ljuvt talande." Han måtte ha skrivit oder i dagboken.