DAGBÖCKER

Italiensk dagbok: Inlägg #125

Plats, datum

Källa

Transkribering

1 februari

Gårdagens visit gjorde mera intryck på mig än jag hade väntat mig. Sov illa om natten och gick och funderade hela dagen – sådant är förlåtligt vid sjutton års ålder, men vid tjugosju bör det inte kunna hända utan svaga nerver. Den så kallade courtisen i allmänhet är någonting mycket allvarsammare än man tar den för – det är någon som säger att den som framkallar en fiendskap, han planterar en palm, vars frukter han aldrig får skörda – så har det gått med mina kärleksförbindelser.

På eftermiddagen gjorde jag en promenad i vägen utåt Forum Romanum och Colosseum med Scharpen [Carl Scharp]. Månen gick just upp, som vi kom en uti gamla Rom och himmelen var sa klar och ren som ingen pensel kan måla. Tanken på de miljoner människor, vars hjärtan brustit bland ruinerna kom mig i hagen – om man kravlar på klassisk eller barbarisk jord så är det i naturens skönhet och harmoni, som man kan få en föreställning om lyckan och friden; ty i vad konster och vetenskapen lyckliggjort släktet under passagen genom livet, har jag ännu inte fått klart för mig. "Om stenen slår mot krukan, så år det synd om henne; slår krukan mot stenen, så är det också synd om henne.".