DAGBÖCKER

Italiensk dagbok: Inlägg #103

Plats, datum

Källa

Transkribering

9 januari

Hade åtskilliga visiter. En invalid med vänstra benet avtaget nedanför knät, munter och glad fast han inte orkar gå ut mer än en gång i veckan. Vännen Calle [Carl Scharp] trevlig och nöjd fastän han igår haft en tillställning för gäster, tråkiga som koffertar – att kunna bära motgångar är en god sak, att dessutom kunna bära förargelser är en ännu bättre. Min värdinna beklagade sig över hur hennes ??? vänner vänt ryggen sedan kaptenen, hennes man, dog, samt föll i gråt över romarnas hjärtan, som endast bevekas av pengar – om det var pengarnas och ståtens saknad, eller ungdomens, eller någonting annat som utpressade tårarna vete gudarna. Jag berättade mig rysande om hur ett Frankrike med våld gjort detsamma som ???, vinbeskänkt försökte (eller, gjorde?) med sina döttrar – han fasade, för den låga ställning i sedligt avseende nationen står, för människosläktets laglöshet och sällhet; och jag fick på huden för att jag påstod att det aldrig varit bättre, men väl dummare.

När jag om afton i svenska tidningar läste om Eriksons upptäckt om den atmosfäriska luftens användbarhet i upphettat tillstånd, till drivkraft i stället för ånga, så tänkte jag – låt myggorna surra, spåmännen skria, fähundar fräta, odågor ruttna i fred, i största ro! Lika säkert som att jorden aldrig gick tillbaka i sin bana, lika säkert (om ändå ännu obegripligare) skrider människoanden framåt mot ljuset och friheten. .