| Plats, datum | Rom, 18 december 1851 | Källa | Italiensk dagbok |
18 december
Gick ut om morgonen för att se Vatikanen men som vanligtvis i Rom då man inte går direkt dit man ämnar sig så har man för mycket att se på vågen – för att hinna fram på dagen. Jag gick och tittade på den vackra San Angelobryggan [Ponte Sant'Angelo] med dess många änglar, vilka stå och vrida på sig i konstiga ställningar samt fick vid ändan se två franska officerare, vilka stod och rökte samt betraktade vattnet i Tibern. Jag adresserade mig till en av dem och frågade honom om sättet att gå till väga för att erhålla tillstånd att se den beryktade Ängelsborgen [Castel Sant'Angelo]. "Det lättaste sättet är att följa med mig" svarade han. Sagt och gjort; vi följdes åt alla tre och besåg den ovan och nedan, allt under trevligt prat med ungdomarna vilka drev med romarnas ynkliga artillerimateriel och överdrivna åsikter om borgens ointaglighet. Så uselt den är bestyckad kan man göra sig en idé om då man vet att alla kanonerna äro av olika modell och kaliber, bristfälliga lavetter samt för en mängd av dem inga andra projektiler än marmorkulor. Mycket reda på olika fästningssystemen hade de dock ej. Montalembert [Marc René de Montalembert] kände de inte till, men citera Horatius och tyda latinska inskriptioner kunde de. Artigt folk upprymde efter en god frukost. Rummet där kardinal Carafa [Antonio Carafa] blev mördad och andra, där celebra personer stryptes eller hölls fångna, voro nu kaserner för Chasseur de Vincennes, vilka nu utgöra besättning. Tornet som fordom utgjorde kejsare Adriani [Hadrianus] grav (183" i diameter) är befästad med fyramurade bastionen (små nickhakar utgör deras bestyckning) av Bermini – därutanför en stjärnskrans med fem fronter efter Vaubans första system och så komme glacien – hela inrättningen förefall mig högst oskadlig samt spelte inte heller någon röte vid sista belägringen. Ingenting antikt såg jag till men en desto vackrare utsikt över Rom från taket där de kolossala ängeln står. När jag gick dit upp besågs några ohyggliga fängelsehålor, vilka såg ut som hundbusor två och en halv alnar höga, omkring fem alnar breda, intet ljus eller annan bekvämlighet än ett litet halv aln högt stensäte – om romarna göra med Sankt Angelo som parisarna med Bastiljen, skulle det alldeles icke förvåna mig.
-
-
-
-

Jari Lidman
2014‐

Sven Lidman
1784‐1845
Domprost,
Linköping
g. Annerstedt

Hedvig De Geer
1857‐1934
Ogift.

Anton De Geer
1848‐1919
Godsägare
g. Fischer

Ulla Appelquist
1929‐2018
Inköpare
g. Lidman

Carl De Geer
1869‐1919
g. Øllgaard

Sigrid Lidman
1893‐1967
Tjänsteman
Ogift.

Sven Lidman
1757‐1823
Prost,
Tingstad
g. Landberg
g. Landberg

Charlotte Lidman
1953‐
Företagare
g. Schlatow

Anna Fischer
1848‐1918
g. De Geer

Carl Lidman
1887‐1947
Kamrer
g. Svensson

Antonia Evans
1993‐
g. Niță

Claes Lidman
1831‐1857
Militär
Ogift.

Olof Berggrén
1923‐2002
g. Lidman

Lista Musenge
1985‐
g. Lidman