| Plats, datum | Rom, 18 december 1851 |
| Källa | Italiensk dagbok |
18 december
Gick ut om morgonen för att se Vatikanen men som vanligtvis i Rom då man inte går direkt dit man ämnar sig så har man för mycket att se på vägen – för att hinna fram på dagen. Jag gick och tittade på den vackra San Angelobryggan [Ponte Sant'Angelo] med dess många änglar, vilka stå och vrida på sig i konstiga ställningar samt fick vid ändan se två franska officerare, vilka stod och rökte samt betraktade vattnet i Tibern. Jag adresserade mig till en av dem och frågade honom om sättet att gå till väga för att erhålla tillstånd att se den beryktade Ängelsborgen [Castel Sant'Angelo]. "Det lättaste sättet är att följa med mig" svarade han. Sagt och gjort; vi följdes åt alla tre och besåg den ovan och nedan, allt under trevligt prat med ungdomarna vilka drev med romarnas ynkliga artillerimateriel och överdrivna åsikter om borgens ointaglighet. Så uselt den är bestyckad kan man göra sig en idé om då man vet att alla kanonerna äro av olika modell och kaliber, bristfälliga lavetter samt för en mängd av dem inga andra projektiler än marmorkulor. Mycket reda på olika fästningssystemen hade de dock ej. Montalembert [Marc René de Montalembert] kände de inte till, men citera Horatius och tyda latinska inskriptioner kunde de. Artigt folk upprymde efter en god frukost. Rummet där kardinal Carafa [Antonio Carafa] blev mördad och andra, där celebra personer stryptes eller hölls fångna, voro nu kaserner för Chasseur de Vincennes, vilka nu utgöra besättning. Tornet som fordom utgjorde kejsare Adriani [Hadrianus] grav (183" i diameter) är befästad med fyramurade bastionen (små nickhakar utgör deras bestyckning) av Berini – därutanför en stjärnskrans med fem fronter efter Vaubans första system och så kommer glacien – hela inrättningen förefall mig högst oskadlig samt spelte inte heller någon toll vid sista belägringen. Ingenting antikt såg jag till men en desto vackrare utsikt över Rom från taket där de kolossala ängeln står. När jag gick dit upp besågs några ohyggliga fängelsehålor, vilka såg ut som hundburar två och en halv alnar höga, omkring fem alnar breda, intet ljus eller annan bekvämlighet än ett litet halv aln högt stensäte – om romarna göra med Sankt Angelo som parisarna med Bastiljen, skulle det alldeles icke förvåna mig.

Emelie Lidman
1812‐1897
Nipperhandlerska,
Hötorget
g. Ekeberg
f.h. Okänd
f.h. Pettersson

Ingrid Melander
1884‐1960
g. Printzsköld

Pansi Hillersberg
1968‐
Försäljningsdirektör
g. Casentini

Sven Lidman
1921‐2011
Förlagsredaktör
g. Grentzelius

Anna-Lisa Jubell
1896‐1993
Ogift.

Wilhelm Jubell
1858‐1902
Kontorschef,
Gävle
g. Pettersson

Johan Lidman
1840‐1905
Kapten
g. Wolff

Sam Lidman
1981‐
f.h. Hildesheim

Lisa Schlatow
1984‐
Lärare
g. Olofsson

Otto Sylvan
1832‐1909
Jägmästare
g. Lidman

Sara Hillersberg
1979‐
Företagare
g. Martos

Claes Grill
1817‐1907
Överstelöjtnant
g. Lidman

Fredrik Åström
1848‐1927
Garvare
g. Wessman