DAGBÖCKER

Italiensk dagbok: Inlägg #75

Plats, datum

Källa

Transkribering

12 december

Trött och matt gick jag utifrån ett kaffe funderande på vad de äro lyckliga som hava ett bekvämt ekipage. Till straff för mina dumma funderingar föll jag omkull; arg reste jag mig upp med föresats att aldrig avundas något.

Artisten Plagemann [Carl Gustaf Plagemann], vilken tjänat såsom underofficer vid romerska nationalgardet, berättade två drag av kallblodighet från de olika sidorna. De första fransman som ankom för att rekognosera bastionerna vid Vatikanen var en fransk ingenjörsofficer med sin ordonnans. Vägen löper parallell med några av dem och han hade redan kommit förbi några stycken, innan de började på att giva eld. När kulorna började på att vina kring honom vände han om sin häst tog helt tranquilt [lugnt] upp sin lorgnette [glasögon], som han torkade väl ren och satt fast vid ögat, när han sett på dem en stund damp han död av hästen. När fransoserna, efter att ha övergivit sin plan att storma hade öppnat böcker vid Porta San Pancrazio, var Garibaldi [Giuseppe Garibaldi] där en natt för att uppmuntra folket att hurtigt frambära skanskorgarna till dess lagande, men eldens häftighet gjorde att de inte tordes stanna kvar och fylla dem riktigt – förargad springer han i sin vita kappa av hästen, tar en skanskorg ställer den där bröstvärnet var trasigast och kulorna slog tätast, fyller den till brädden med jord, går därpå helt lugnt tillbaka med de orden: "så ska nu sköta spadarna kamrater".