DAGBÖCKER

Italiensk dagbok: Inlägg #43

Plats, datum

Källa

Transkribering

10 november

Reste från Venedig till Padua på eftermiddagen. Ordspråket, att den som sjunger om morgonen kommer i "hökar–––" innan kvällen besannades. När jag skulle betala blev jag så fruktansvärt uppretad på alla håll, att jag blev illamående av ilska. När jag lämnade bangården föresatte jag mig att inte vidare förarga mig över italienska knep. Italienarna skulle vara rätt hyggligt och angenämt folk om de inte voro så stora fähundar sa general Stadion [Philipp von Stadion und Thannhausen]; och jag fruktar han har mer rätt än jag då trodde. Totalintrycket av Venedig är att verkligheten övergår allt föreställning, man må hava läst om det huru mycket som helst.

Om aftonen när vi kom fram till Padua, kom genast en ??? och erbjöd att forsla oss till Florens för hundra francs – jag gick och såg på vagnen där jag skulle ha plats i cabrioleten, dit jag knappt kunde komma upp och alldeles icke hade plats med mitt träben. Följden blev att vi samma afton tog plats på diligensen, som hela natten gick till Ferrara. En gudaskön natt de flacka slätter och den väldiga Po, de belysta småstäderna och den häftigt strömmande adige voro förtrollande i månskenet. Po panerades just som salen i började färga de östra molnen röda så att månens klara sken mer tog på dem. Hela den ofantliga vattenmassan är till färgen alldeles som lera samt så tjockt vatten att man varken ser vågor eller hör något särdeles brusande; emellertid går den med så, stark fart att hundratals kvarnhus äro byggda i floden på båtar, vilkas hjul drivas utan annat fall än floden själv. Flygbryggorna äro förträfflig transporteringsmedel.